itjobb.se

Nyheter

Allt om .NET

.NET Framework är en systemkomponent som är en del av operativsystemet Microsoft Windows. Den består av en samling komponenter som hanterar exekveringen av program som är skrivna speciellt för ramverket.

Den består också av ett stort klassbibliotek innehållande förkodade lösningar för vanliga programmeringsuppgifter såsom kryptografi, databashantering, anslutning till nätverk, webbtjänster och algoritmer. Det här är Microsofts svar på Suns Java-plattform. Till skillnad från Java så är konceptet bakom .NET Framework standardiserat som Common Language Infrastructure (CLI) (publicerat som ECMA-335 och ISO/IEC 23271). .NET Framework är inkluderat i Windows 7, Windows Vista och Windows Server 2008. Den nuvarande versionen kan också installeras på Windows XP och Windows Server 2003.

Primära designmål

Interoperabilitet

Det finns inbyggda funktioner som tillåter kommunikation med applikationer utanför .NET-miljön. Tillgång till COM-komponenter ges av namnutrymmena System.Runtime.InteropServices och System.EnterpriseServices. Annan funktionallitet tillhandahålls av P/Invoke.

Gemensam exekveringsmotor

Programspråken i .NET Framework kompileras till ett intermediärt språk kallat Common Intermediate Language (CIL). Koden tolkas inte utan kompileras till maskinkod under exekveringen, så kallad Just-in-Time-kompilation (JIT). Koncepten går under det gemensamma namnet Common Language Infrastructure (CLI). Microsofts implementation kallas Common Language Runtime (CLR).

Språkoberoende

.NET Framework introducerar ett gemensamt typsystem (Common Type System eller CTS). CTS definierar datatyper och byggstenar som stöds av CLR och hur de interagerar med varandra. Detta gör det möjligt för .NET-språken att utbyta instanser av typer mellan varandra.

Klassbibliotek

Base Class Library (BCL), en del av Framework Class Library, innehåller det mest grundläggande för .NET Framework. BCL innehåller classer som omsluter en del vanliga funktioner såsom filhantering, grafisk rendering, databasinteraktion och manipulation av XML-dokument.

Förenklat driftsättande

Installation av programvara måste ses till så att de inte påverkar programvara som redan är installarad. .NET Framework innehåller verktyg som uppfyller dessa krav.

Säkerhet

Program kontrolleras alltid innan de exekveras för att förebygga fel i koden, som till exempel buffertöverskridning.

Portabilitet

.NET Frameworks design gör att den i teorin är multiplattforms-kompatibel. Ett program som är skrivet för att använda .NET Framework ska kunna exekveras på ett system där ramverket är implementerat. Microsofts kommersiella implementation stödjer Windows, Windows CE och Xbox 360. Utöver detta har Microsoft gjort sin teknik tillgänglig som öppna standarder (Common Language Infrastructure, dess komponenter, programspråken C# och C++/CLI) och tillhandahåller specifikationer för dessa. Detta gör det möjligt för tredjepartsutvecklare att själv implementera kompatibla implementationer på andra plattformar.

Arkitektur

Visuell överblick över Common Language Infrastructure (CLI)
CLI (Common Language Infrastructure)
Huvudartikel: Common Language Infrastructure
.NET Frameworks huvudaspekter är del av Common Language Infrastructure, eller CLI. Syftet för CLI är att tillhandahålla en språkoberoende plattform för programutveckling och exekvering. Detta inkluderar funktioner för undantagshantering, skräpinsamling, säkerhet och interoperabilitet. Microsofts implementation av CLI kallas Common Language Runtime, eller CLR. CLR består av fyra primära delar:

Common Type System (CTS)
Common Language Specification (CLS)
Metadata
Virtual Execution System (VES)
Assemblies
Den intermediära CLI-koden lagras i .NET assemblyn. Enligts specifikationerna sparas assemblierna i Portable Execution (PE) formatet, gemensamt på Windows plattformen som DLL och EXE-filer. Ett assembly innehåller ett manifest med metadata.

Metadata

All CLI är självbeskrivande genom .NET Metadata. CLR kontrollerar metadatan för att försäkra sig att rätt metod kallas. Metadan genereras vanligen av kompilatorn men utvecklarna kan skriva egen med hjälp av attribut. Metadatan innehåller information om assemblyn, och används också för att implementera reflektiv programmering i .NET Framework.

Klassbibliotek

Namnutrymmen i BCL
System
System.CodeDom
System.Collection
System.Diagnostics
System.Globalization
System.IO
System.Resources
System.Text
System.Text.RegularExpressions
Micrsoft .NET Framework innehåller ett antal klassbibliotek. Klassbiblioteket är hierarkiskt organiserat i namnutrymmen. De flesta av de inbyggda API:erna är en del av namnutrymmena System.* eller Microsoft.*.

Base Class Library (BCL) är ett subset av hela klassbiblioteket som tjänar som grund-API för Common Language Runtime. Klasserna i mscorlib.dll och en del av klasserna i System.dll och System.core.dll anses vara en del BCL. BCL finns implementerat i .NET Compact Framework, Microsoft Silverlight och Mono.
Framework Class Library (FCL) är ett superset av BCL och refererar till hela klassbiblioteket som följer med .NET Framework. Det inkluderar ett expanderat antal bibliotek: WinForms, ADO.NET, ASP.NET, Language Integrated Query, Windows Presentation Foundation och Windows Communication Foundation.

Minneshantering

CLR sköter minneshanteringen (allokering och frigöring av minne) för att underlätta för utvecklaren. Minne för .NET typer (objekt) allokeras från heapen, ett minne som sköts om av CLR. Objekten på heapen existerar sålänge det finns en referens till dem, antingen direkt eller indirekt via en graf av objekt. När det inte finns någon referens till objektet så kan den inte längre användas, det har blivit skräp. Objektet har dock fortfarande minne allokerat till sig. .NET Framework inkluderar en skräpinsamlare som med jämna mellanrum sveper igenom heapen och letar efter orefererade objekt vars minne den sedan avallokerar. Skräpinsamlaren körs bara när en viss del av minnet har använts.

Versioner

Microsoft startade utvecklingen av .NET Framework i slutet av 1990-talet. Det gick då under namnet New Generation Windows Service (NGWS) och den första betan av .NET Framework 1.0 släpptes sent under 2000.[1]

.NET Frameworks arkitektur

Version Versionsnummer Datum
1.0 1.0.3705.0 2002-01-05
1.1 1.1.4322.573 2003-04-01
2.0 2.0.50727.42 2005-11-07
3.0 3.0.4506.30 2006-11-06
3.5 3.5.21022.8 2007-11-19
4.0 4.0.30319.1 2010-04-12
4.5 4.5.50709.17929 2012-08-15

.NET Framework 1.0

Det här är den första releasen av .NET Framework. Den släpptes den 15 februari 2002 och finns tillgänglig för Windows 98, NT 4.0, 2000, och XP.

.NET Framework 2.0

Stöd för generiska typer har lagts till i CLR.
.NET Framework 3.0
.NET Framework 3.0, tidigare kallat WinFX, innehåller nya API:er som finns utgör en del av Windows Vista och Windows Server 2008. Det finns även tillgängligt för Windows XP SP2 och SP3 och Windows Server 2003. Denna release innehåller inga större ändringar i arkitekturen utan utnyttjar CLR 2.0. Ingen ny version av .NET Compact Framework släpptes samtidigt som denna.

.NET Framework 3.0 består huvudsakligen av fyra nya komponenter:

Windows Presentation Foundation (WPF), kodnamn Avalon;
Windows Communication Foundation (WCF), kodnamn Indigo;
Windows Workflow Foundation (WF)
Windows CardSpace, kodnamn InfoCard;

.NET Framework 3.5

Version 3.5 är inkluderad i Windows 7 och Windows Server 2008 R2 och kan också installeras på Windows XP och Windows Server 2003.

Delar av källkoden för Base Class Library släpps under Microsoft Reference License.

Nya funktioner i C# 3.0 och VB.NET 9.0 kompilatorerna.
Stöd för lambdauttryck
Extension methods
Anonyma typer
Language Integrated Query (LINQ)
LINQ to Objects
LINQ to XML
LINQ to SQL
ASP.NET AJAX är inkluderat.

.NET Framework 4.0

Version 4.0 släpptes den 12 april 2010 tillsammans med Visual Studio 2010.

Kodkontrakt
Parallel Extension förbättrar exekveringen av kod på flerkärninga processorer.
PLINQ utnyttjar detta. Stöd för dynamiska programspråk via Dynamic Language Runtime. Fullt stöd för programspråken F#, IronPython och IronRuby.
Oslo kodmodelleringsramverk.

.NET Framework 4.5

Version 4.5 är inkluderad i Windows 8 och Windows Server 2012.